Min bröllopsdag på lördag!!!
Jag fick ett SMS från brorsan idag där det stod "Vill du kröka på lördag?". Glatt överaskad undrade jag om han skulle förbi Växjö på någon resa eller så. När vi sen pratade så visade det sig att anledningen till hans fråga var något som stod i hans kalender.
För två år sen var jag sambo med Mysan och vi planerade att gifta oss. Eftersom vi var fattiga studenter så la vi upp en två års-plan på när vi skulle ha sparat in tillräckligt pengar. För att verkligen ha en deadline och veta när man bör boka kyrka och sånt så satte vi ett datum. Vi hade inte skickat några inbjudningar eller sånt, men med tanke på min brors schema så förvarnade jag honom för detta. Nu dök detta upp som en påminnelse i hans mobil om att det var vår bröllopsdag på lördag. Han ville helt enkelt inte att jag skulle vara ensam om jag var deppig. Härlig bror man har!!!
Nu känns det inte som att det spelar så stor roll. Det var typ ett och ett halvt år sen vi separerade och den mest påtagande smärtan är borta. Ska jag vara helt ärlig så känns det nästan som att det var en annan Rikard som var tillsammans med Mysan. Som att den personen ömsade skin och blev någon ny. Sen ska jag väll erkänna att det finns tillfällen jag funderar på vad som hade hänt om hon hade vågat stanna kvar eller om jag hade kämpat hårdare för att hålla kvar i henne, men sånna funderingar slutar ofta med "...det kommer vi aldrig få reda på."
Ett sammanträffande är ju att Johannes och Emilia gifter sig på samma dag. Hoppas deras äktenskap blir längre än Mysans och mitt. Ska man se matematiskt på det så höll ju vårt äktenskap i -1.5 år vilket inte är så långt, men det var längre än -2 år iaf!!!
Jag måste nästan ha en bröllopskål på lördag.
För två år sen var jag sambo med Mysan och vi planerade att gifta oss. Eftersom vi var fattiga studenter så la vi upp en två års-plan på när vi skulle ha sparat in tillräckligt pengar. För att verkligen ha en deadline och veta när man bör boka kyrka och sånt så satte vi ett datum. Vi hade inte skickat några inbjudningar eller sånt, men med tanke på min brors schema så förvarnade jag honom för detta. Nu dök detta upp som en påminnelse i hans mobil om att det var vår bröllopsdag på lördag. Han ville helt enkelt inte att jag skulle vara ensam om jag var deppig. Härlig bror man har!!!
Nu känns det inte som att det spelar så stor roll. Det var typ ett och ett halvt år sen vi separerade och den mest påtagande smärtan är borta. Ska jag vara helt ärlig så känns det nästan som att det var en annan Rikard som var tillsammans med Mysan. Som att den personen ömsade skin och blev någon ny. Sen ska jag väll erkänna att det finns tillfällen jag funderar på vad som hade hänt om hon hade vågat stanna kvar eller om jag hade kämpat hårdare för att hålla kvar i henne, men sånna funderingar slutar ofta med "...det kommer vi aldrig få reda på."
Ett sammanträffande är ju att Johannes och Emilia gifter sig på samma dag. Hoppas deras äktenskap blir längre än Mysans och mitt. Ska man se matematiskt på det så höll ju vårt äktenskap i -1.5 år vilket inte är så långt, men det var längre än -2 år iaf!!!
Jag måste nästan ha en bröllopskål på lördag.
Länge sen sist
Sitter och tittar igenom mina vänners bloggar och så ser jag där att det var 5 veckor sen jag uppdaterade den här bloggen. Alltför lång tid så nu är det dags igen!!!
Det har väll kanske varit så att jag inte tyckt att så mycket hänt i mitt liv och det har väll på sätt och vis stämt. Jag är fortfarande arbetslös och jag söker fortfarande jobb. Jag är på trygghetsrådet lite då och då och går lite kurser för att bättra på oddsen lite, men man är ändå inne i en ganska trist vardagslunk.
Vill man istället inrikta sig på förändringar som faktiskt har skett så är det att jag har haft en flickvän i typ 6 månader som det till sist tog slut med. Inte mycket att säga om det egentligen. Ibland vill man så mycket att något ska funka att man lurar sig själv. Till sist så kom jag till insikt om att det faktiskt passar så mycket bättre med vänskap mellan henne och mig så vi bröt det. Det är oerhört tillfredsställande när man är överens med personen man gör slut med att det inte funkar. På så sätt så får man inget av det där jobbiga som kan komma efter. Är den ena personen fortfarande kär så kommer enligt min erfarenhet inte vänskapen att fungera. Det kommer alltid finnas en stelhet som skapas i den outtalade frågan "Kan det bli något mellan oss igen?". Är det däremot ett ömsesidigt beslut så kommer det inte bli de problemmen. Jag har till och med fått kommentarer om det där folk har sagt "Har ni gjort slut? Men ni verkar ju inte ovänner.". Det är just det som är poängen. Vi funkar ihop bara inte på en kärleksmässig nivå.
Andra förändingar är att jag planerar att ta körkort. Min handläggare på trygghetsrådet var positiv till detta och de kommer hjälpa till med lektioner och sånt så nu gäller det bara att jag ordnar lite tillstånd och sånt. Så visst händer det lite i mitt liv det är bara det att det går lite långsamt framåt.
Det har väll kanske varit så att jag inte tyckt att så mycket hänt i mitt liv och det har väll på sätt och vis stämt. Jag är fortfarande arbetslös och jag söker fortfarande jobb. Jag är på trygghetsrådet lite då och då och går lite kurser för att bättra på oddsen lite, men man är ändå inne i en ganska trist vardagslunk.
Vill man istället inrikta sig på förändringar som faktiskt har skett så är det att jag har haft en flickvän i typ 6 månader som det till sist tog slut med. Inte mycket att säga om det egentligen. Ibland vill man så mycket att något ska funka att man lurar sig själv. Till sist så kom jag till insikt om att det faktiskt passar så mycket bättre med vänskap mellan henne och mig så vi bröt det. Det är oerhört tillfredsställande när man är överens med personen man gör slut med att det inte funkar. På så sätt så får man inget av det där jobbiga som kan komma efter. Är den ena personen fortfarande kär så kommer enligt min erfarenhet inte vänskapen att fungera. Det kommer alltid finnas en stelhet som skapas i den outtalade frågan "Kan det bli något mellan oss igen?". Är det däremot ett ömsesidigt beslut så kommer det inte bli de problemmen. Jag har till och med fått kommentarer om det där folk har sagt "Har ni gjort slut? Men ni verkar ju inte ovänner.". Det är just det som är poängen. Vi funkar ihop bara inte på en kärleksmässig nivå.
Andra förändingar är att jag planerar att ta körkort. Min handläggare på trygghetsrådet var positiv till detta och de kommer hjälpa till med lektioner och sånt så nu gäller det bara att jag ordnar lite tillstånd och sånt. Så visst händer det lite i mitt liv det är bara det att det går lite långsamt framåt.
