rikardsverklighet

Det är så härligt att vara här uppe och träffa alla olika vänner. Man pratar om olika saker och på olika sätt med olika vänner. Det är det som gör dem så speciella. Alla tillgodo ser en del av det man gillar att diskutera och samtala om. Med vissa pratar man om kärleken och med andra om döden och ödet. En full skala av härliga samtalsämnen, men man vet att man verkligen ha hittat guld när man upptäcker personens passion. Har ni någonsin hört en person prata om något den verkligen brinner för och liksom svepts med i den passionen? Som när pappa pratar om sina bilar eller som när en riktigt förälskad person berättar om sin älskade. Det är som ljuv musik i mina öron och jag kan inte låta bli att le.

Det bästa är när lärare är på det sättet. Jag tror jag har stött på 2 lärare som har pratat med det inresset om sitt ämne. Visst har jag haft andra lärare som varit bra, men dessa två har verkligen brunnit för ämnet och personligen så kände iaf jag mig mer intresserad av ämnet just av den anledningen.

Funderar på om jag själv har ett sånt ämne. Sist jag pratade med sån passion om något var nog troligtvis när jag diskuterade spelteori med David efter att jag läst Spelet. Det intresserade mig verkligen. Inte för att jag använder särskilt mycket av det utan mer för att man med hjälp av det kan analysera vad som troligtvis kommer att hända i social interaktion med andra människor. Att det finns en viss typ av logik även där. Sånt gillar jag. Att se en ordning även i kaoset.