Förväntningar...

Man borde inte blogga med alkohol i blodet, men strunt i det nu. Jag tror jag är på väg in i en tidig 30-årskris. Jag funderar på vad som är meningen med alltihop. De flesta jag känner verkar göra det de vill göra eller utbildar sig för att kunna göra det som de vill göra. Själv har jag ingen aning om vad jag vill göra. Grunnar på vad som är själva poängen. Allt känns så meningslöst.

Att i blindo irra omkring i verkligheten som om man egentligen hörde hemma i en annan dimension. Titta på allt som händer och inte förstå varför och falla ner i djupa tankar på vad man borde göra. För när man inte vet vad man vill så är det ju så mycket lättare att göra det som man tror förväntas av en. Vems förväntningar det är kvittar egentligen. Man behöver inte ens veta själv om det är dina föräldrar, samhället eller någon annans förväntningar. Hela tiden så söker man någon sorts bekräftelse. Något som man kan säga "titta vad jag har gjort nu" om. Jag vill bara se slutet på den tunneln. Läget där man känner att man äntligen är jag klar. Just nu känns det som en omöjlighet. Jag klarar inte de förväntningar som jag känner att jag har på mig.

Länge har jag försökt att ignorera skiten. Bara vara nöjd med det jag har. Mina underbara vänner, flickvän och familj. Ett tag gick det strålande. Sen rubbades alltihop. Tror det var ungefär när jag förlorade jobbet. Inte för att jobbet var det bästa man kunde ha (långt ifrån det bästa...), men för att det blev en sån förändring i vardagen. Tror att det blir för mycket tid över. Tid som man bränner på totalt meningslösa saker som tv-serier och annat bös. Sånt som man inte på något sätt har användning för. Sen kommer förväntningarna in och ger en dåligt samvete för sina handlingar. Jag har inte känt så här på några år nu, men just nu skulle jag bara vilja gå i ide i nått år. Bara lång bekymmersfri sömn. Ingen oro, inga förväntningar. Bara vila. Nå ja. Kan göra det näst bästa i alla fall. Jag går och lägger mig. God natt.

Kommentarer
Postat av: Ronny

Oj då! Det här lät inte bra alls. Hoppas det kändes bättre när du fått sova lite. Jag ser i alla fall fram emot att få se dig på tisdag!

2009-04-12 @ 00:22:13
Postat av: Rikard

Känns mycket bättre nu när man fått träffa sin härliga familj och sina goa vänner!!

2009-04-17 @ 19:37:08
Postat av: Miru

ta hand om dig där! såna stunder har vi alla egentligen men man ska kämpa på och komma ihåg att vi finns där...även om det e bara lite längre bort...

2009-04-19 @ 18:37:09
Postat av: Anette

Man måste ju vara lite nere ibland för att till fullo uppskatta livets goda! Det är bra att reflektera och inte bara rusa igenom livet.

2009-05-25 @ 23:27:17
URL: http://arnet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0